Seriöst, nu börjar jag tröttna på det här. Mitt humör är okontrollerbart och byts snabbare än aa. snabbt! Det är så sjukt och jag vill inte längre! Men om man nu ska se det här ur den ljusare sidan kan jag tala om för er att jag är glad. Nu. För tillfället. Tills något händer och jag är deppad igen.

Idag hade vi skönaste dagen, sovmorgon typ 2 timmar sen en svenskalektion där vi inte gjorde något av betydelse. Sen var det lunch och sen var det matte. Trodde vi. Men Lena kunde inte lufta luren, ringa skolan och säga att hon inte tänkte dyka upp. Så då hade vi 45 minuters hål. Sen efter det hade vi en mycket ansträngande handledartid och efter det var det dans. Vi skulle idag ha uppvisning för våran och den andra gruppen med våran danskombination. Det gick ganska bra förutom att Viveka tydligen dansade in i mig, vilket jag inte själv såg eller kände överhuvudtaget. Så nu känns det jätteskönt att ha det gjort. MWAHA, Jenni har det fortfarande kvar. Men hon kunde ju tyvärr inte visa sin vackra nuna i skolans korridorer idag.

Nu ska jag iväg på julbord med kören ;) Mums!

Byeee,